torsdag 20 augusti 2009

Ibland måste man våga hoppa


Ibland måste man våga hoppa. Våga ta språnget. Men jag måste erkänna att det är rätt pirrigt just nu på jobbfronten.


Ska försöka ta det lite som Simon på den här bilden. Lekfullt och lite lagom "laid back". Våga slappna av och ta det lite som det kommer.


I morgon gör jag min allra sista arbetsdag på Almbro skola. Det känns rätt men ändå ganska tungt. Kan inte riktigt förstå att allt kommer att rulla på "som vanligt" nästa vecka och veckan efter den och veckan efter den... Ja, ni förstår.


För min del kommer följande veckor inte alls vara "som vanligt". Undrar hur länge det dröjer innan det känns "som vanligt" med mitt nya "som vanligt"? Några veckor... några månader... kanske några år. Man kan ju inte bara skriva över 10 års "som vanligt". Det låter sig lixom inte göras i ett svep. Det är nog tur det. För var hittar man då sin trygghet? En stor del av mitt "som vanligt" utgör ju tryggheten i min yrkesidentitet just nu, just idag... innan allt det nya och omvälvande som jag ska vara med om.
I morgon ska jag krama mina arbetskamrater och tacka dem för den tid vi haft tillsammans. Stort tack till alla elever, föräldrar, kollegor jag haft. Det har varit härliga år på Almbro och jag ser verkligen fram emot härliga år på Rostaskolan.
Kram Lotta

onsdag 19 augusti 2009

Äntligen dags

Äntligen är det klart med ersättare på min nuvarande skola så på måndag börjar jag på mitt nya jobb!

Jag ser verkligen fram emot nya jobbet. Ska bli kul med nya utmaningar. Samtidigt känns det självklart sorgset att lämna Almbro skola. Jag har ju ändå varit där i 10 år. Många sköna elever, trevliga föräldrar och goa kollegor har passerat genom åren. Nu har det blivit min tur att lämna stället.

Ha det gott!

måndag 17 augusti 2009

Från Pershyttan


Greger och Simon på promenad.
Simon och jag i en av hängmattorna nere vid restaurangtåget.